Advokatbyråer tappar småbarnsföräldrarna

Jag har precis lagt på luren med en vän som fått nog. Jag känner mig så trött och vresig. Orsaken är följande. Efter att ha läst halva juristprogrammet i Göteborg och andra halvan i Stockholm har jag fått många kontakter med gamla kursare som sedan spridits över landet. Därtill elva yrkesverksamma år då jag fått fina bekantskaper. Väldigt många av dessa har någon gång arbetat på en advokatbyrå. Idag har de flesta barn och inte många är kvar på någon advokatbyrå. Här kommer det sorgliga. De flesta har inte slutat för att de ville bort från advokatyrket eller för att de inte trivdes på den byrå de var vid. De slutade för att de vill kunna träffa sina barn. Detta gäller såväl män som kvinnor. Dessa briljanta superkompetenta personerna har advokatkåren tappat på grund av sin inskränkthet och oförmåga till förändring. Är det bra för branschen frågar jag mig? Så sjukt omodernt att inte kunna behålla småbarnsföräldrar som anställda. Hur svårt kan det vara liksom?

Många byråer tycks tro att det handlar om själva föräldraledigheten, vilket numera är ok hos de flesta. Här kommer kruxet. Barnen finns så att säga fortfarande kvar i allra högsta grad efter föräldraledigheten. Där ligger utmaningen som inte fungerar idag hos många byråer. Kombinationen delaktigt föräldraskap och anställd på advokatbyrå.

När man som bransch är sist ut till förändring finns det väldigt många goda förebilder i andra bolag att ta efter. Jag menar att det är en fråga om inställning hos byråerna. Vill byrån ifråga överhuvudtaget ha anställda som är småbarnsföräldrar? Ärlighet vara längst. Är ni en byrå som anser att nannys eller hemmafru/man är bästa alternativet för en småbarnsförälder så är faktiskt svaret nej – ni vill faktiskt inte ha en småbarnsförälder anställd. Sluta då hyckla och stå upp för det. Hade inte det varit en befrielse för alla parter?

Jag hör också exempel på byråer som velat vara tillmötesgående, t.ex. beviljat en förfrågan om deltidsarbete men sedan fryst ute personen från gemenskapen och från att få några som helst uppdrag. Snacka om dubbla budskap.

För byråer med öppnare sinne så finns det givetvis massor med sätt att lägga upp verksamheten på som möjliggör förskolehämtning och vab. En advokatbyrå är helt enkelt ett konsultbolag och sådana finns det gott om. Det tyngsta arbetet ligger i att förändra delägarnas attityd och inställning. (Nu satte många kaffet i halsen, att ha mage att kalla en sådan fin institution som en advokatbyrå för en konsultverksamhet!)

Jag måste framhålla att det faktiskt finns några advokatbyråer som erbjuder ”vanliga” arbetsvillkor och möjliggör advokatyrket och föräldrapusslet. Det har jag själv erfarit.

Vart söker sig de nya unga talangerna och generation Y tror ni? Till dinosaurien eller den moderna nytänkande byrån?